litenpil

Vi hamnade på ett jättefint vandrarhem beläget på en stor kulle mitt i gamla stan. Vi gick upp tidigt och tog en promenad till tågstationen så vi fick en liten glämt av staden. Den genomsyrades av liv, det kändes verkligen som en studentstad, där skulle jag och Karin nog båda trivas. Efter det åkte vi TGV, fattar ej varför vi inte fotade. Jaja det gick undan!





Vi kom till Paris på fredagdag till Three Ducks Hostel. Don't ever fucking go there. They dizzzzzed us så jävla mycket och var så otrevliga som fransmän kan vara. Och då var ändå en av dem från Island, jävla fan. Usch. Nej den sista dagen kunde varit bättre. Jag bjöd iallafall Karin på kinamat som sen födelsedagspresent och vi la oss tidigt. Eftersom det var fredagkväll var folk väldigt tjoiga, med all rätt, men vi skulle checka ut vid femtiden och ville liksom sova litegrann men det var rätt svårt då vårt fönster vätte ut mot vandrarhemmets innergård.


Vi satt på det första tåget som gick för dagen och delade vagn med de som kämpat sig hem från klubben.



Det är otroligt vad två veckor kan göra med en. Jag är så otroligt inspirerad och influerad att utforska, upptäcka och leva livet ute i den stora världen som faktiskt känns mindre nu. Jag söker familjer i andra länder som vill ha hjälp med att ta hand om barn, au pair då, för fullt och vill bara härifrån. Jag vill göra så otroligt mycket och det känns realistiskt och faktiskt genomförbart. Otroligt. Uppskattar livet och vill leva det fullt ut. Det här var iallafall sista Frankrike-inlägget, sisådär två månader efter hemkomsten. Live with it, I have a life.

Kramis